Lokala behov av kunskap

Vilka kunskapsstöd behöver tas fram nationellt? Nu finns det en modell för att gemensamt identifiera behoven i socialtjänsten. Stöden är viktiga för att socialtjänsten ska bli mer kunskapsbaserad.

Det finns en nationell modell för att identifiera lokala behov av kunskap inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Syftet med modellen är att fånga in behov som kommunerna upplever saknas, så att de nationella kunskapsmyndigheterna kan ta fram nya eller anpassade kunskapsstöd på nationell nivå. Behoven som lyfts är väl grundade i utmaningar som socialtjänstens verksamheter har, till exempel i mötet med klienter, brukare och patienter.

Vilka lokala behov fångas upp i den här modellen?

• Behoven som fångas upp ska gälla kunskap som socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården upplever saknas eller inte är tillräcklig eller anpassad på det sätt man önskar. Det kan handla om kunskap om en specifik målgrupp, eller om metoder och arbetssätt inom ett visst område.
• Kompetensutvecklingsbehov hos personalen som kan åtgärdas med befintliga utbildningar och/eller kunskapsstöd omfattas inte, utan modellen avser behov där man ser att det saknas kunskap att förmedla till personalen.
• Den regionala RSS-nivån lyfter inte behov som de ser utifrån sitt regionala ansvar, utan identifierar och samlar ihop kommunernas behov på ett systematiserat sätt.
• Det är viktigt att vara medveten om att alla kunskapsbehov som identifieras inte per automatik kommer att tas omhand, och lokala behov som kan lösas lokalt omfattas inte av modellen.

En modell i sju steg

Modellen består av sju steg.

Moment 1
Ett urval av socialchefer väljer ett verksamhetsområde där behov ska identifieras.

Moment 2 och 3
Kommuner och RSS:er ansvarar för att via nätverk med kommunala representanter ta reda på vilka lokala behov som finns i kommunerna.

Moment 4
SKR sammanställer de identifierade behoven av kunskap. De nationella aktörerna gallrar ut de behov där kunskapsstöd saknas.

Moment 5
Socialcheferna sorterar behoven i prioriteringsordning.

Moment 6
De nationella aktörerna tar emot behoven.

Moment 7
Efter en tid återkopplar de nationella aktörerna till RSS:er och kommuner om och på vilket sätt de kommer att hantera behoven.

Modellen finns beskriven i sin helhet i följande rapport:

Lokala behov av kunskap inom socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården

Sedan 2024 ingår modellen som en arbetsprocess för "Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten", där parterna samverkar kring frågor om kunskapsstyrning och kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Partnerskapet följer upp tidigare identifierade behov på dialogmötet som sker varje vår.

Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, Kunskapsguiden

Aktuella resultat från arbetet

Modellen har tagits fram och testats tillsammans med regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) och de nationella aktörer som medverkar i Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S).

Funktionshinderområdet

Funktionshinderområdet var först ut att väljas ut av NKS-S 2022. Alla sju moment har genomförts sedan dess. Under 2024 pågår återkoppling.

I filmen förklaras själva modellen (arbetssättet). Sedan beskrivs vilka lokala kunskapsbehov som fångats in via kommuner och RSS:er i landet. Kunskapsbehoven har lämnats över till Socialstyrelsen och SBU, som i filmen återkopplar hur behoven tas om hand. Medverkar gör Helena Wiklund, SKR, Magnus Wallinder, Socialstyrelsen och Maral Jolstedt, SBU. Filmen är cirka 16 minuter.

Barn och unga-området

• Just nu pågår insamling av behov. Återkoppling sker under 2025.
• 15 RSS:er av 24 har meddelat att de är med i denna omgång.

Nytt verksamhetsområde beslutas i maj 2024

Ny omgång planeras att pågå 2024-2026. Vilket verksamhetsområde som blir fokus beslutas på NSK-S i slutet av maj 2024.

Metodguide för socialt arbete, Socialstyrelsen

Kunskapsguiden