Stora brister i insatser till arbetslösa långt från jobb

Statens insatser till arbetslösa långt ifrån arbetsmarknaden brister i omfattning, tillgång och resultat. Det visar en ny kartläggning av Arbetsförmedlingens leverantörstjänster.

Monica Sonde.

SKR har låtit göra en oberoende kartläggning av stödet till arbetslösa efter reformeringen av Arbetsförmedlingen. Resultaten visar tydligt att arbetssökande som står längst från arbetsmarknaden inte får det stöd de behöver.

– Vi ser återigen att den statliga arbetsmarknadspolitiken inte når de med störst behov. De insatser som ges räcker inte för att gå från bidrag till jobb. Det behövs en mer effektiv arbetsmarknadspolitisk verktygslåda på alla nivåer, men i synnerhet den lokala, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Samma insatser oavsett utmaningar

I september 2023 var 332 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dem hade drygt 144 000 personer minst en aktivitet. Samtidigt hade 188 000, cirka 56 procent, ingen insats alls. Av de som får stöd via tjänsten Rusta och matcha får majoriteten av deltagarna 1–2 timmars stöd per vecka.

Kartläggningen visar att omfattning och vilka aktiviteter som ges av leverantörerna är i stort desamma för alla deltagare oavsett deras utmaningar på arbetsmarknaden. De som är längre från arbete får inte mer eller annat stöd än övriga, individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får till och med mindre stöd än andra.

Omkring 33 procent av deltagarna har gått till arbete eller studier efter fyra månader i senaste mätningen, vilket är en nedgång jämfört med tidigare mätningar. Resultaten är generellt sämre för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden.

Kommunsektorns krav på regeringen

Den här kartläggningen är en del av SKR:s arbete med att ta fram underlag för en bättre arbetsmarknadspolitik och för att bidra med kommunala perspektiv på den reform regeringen nu utreder med krav på deltagande i aktiviteter för att få ekonomiskt bistånd.

– Vi tror att en aktivitetskravsreform har förutsättningar att leda till att fler går från bidrag till jobb. Men det kräver hänsyn till kommuners perspektiv, lösningar som fungerar i den kommunala verkligheten och att de som har ekonomiskt bistånd samtidigt får tillräckligt stöd från Arbetsförmedlingen, säger Monica Sonde.

Kommunsektorns krav på aktivitetskravsreformen

Kunskapsbaserade insatser som leder till jobb
Insatser utan avbrott, i samspel med Arbetsförmedlingen
Digital information från Arbetsförmedlingen
Föräldrars rätt till förskola och fritidshem
Kommunala bedömningar
Full finansiering och implementeringsstöd

Denna kartläggning fördjupar punkt två och frågan om hur aktivitetskravet behöver fungera för de individer som har ekonomiskt bistånd och samtidigt är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

SKR:s slutsatser är att kommunerna behöver få huvudansvaret för genomförande och samordning av arbetsinriktade insatser för biståndsmottagare i aktivitetskravet.

Arbetsförmedlingens behöver säkra tillräckliga statliga arbetsmarknadsinsatser, samråd och gemensamma handlingsplaner med kommunerna. Individerna behöver kunskapsbaserade och parallella insatser riktade mot arbete tidigt. Kommunerna behöver också tillgång till mer information om vilka insatser individer får hos Arbetsförmedlingens leverantörer.

Fakta

Etableringen av Rusta och matcha, en tjänst där fristående leverantörer utför arbetsförmedlingstjänster, och myndigheten är beställaren, var en central förändring i Arbetsförmedlingens reformering. Samtidigt lades närmare 200 lokala Arbetsförmedlingskontor ner över landet.

Några resultat från kartläggningen:

En av sju arbetslösa hos Arbetsförmedlingen har stöd via Rusta och matcha.
Omkring 33 procent av deltagarna i Rusta och matcha har gått till arbete eller studier efter fyra månader i senaste mätningen, vilket är en nedgång jämfört med tidigare mätningar.
Det är inte ovanligt att insatser hos Rusta och matcha-leverantörer avbryts då lämpligt stöd inte kan ges.
När leverantörer inte lyckats få individer i arbete tvingas kommunerna återuppta det stöd de gett dessa individer innan de blev föremål för Rusta och matcha.
Resultaten är generellt sämre för grupper med utmaningar vilket kan förklaras med ett likformigt stöd och gruppernas utsatta läge på arbetsmarknaden. Det gäller äldre, lågutbildade, utrikes födda kvinnor, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Rusta och matcha har en bristande geografisk spridning. Av landsbygdskommuner med besöksnäring är det hela 43 procent som saknar en leverantör med lokalisering i kommunen.

20 procent av mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner saknar leverantör med fysiskt kontor i kommunen.