Tillskott till vården viktigt i en tuff tid

Regeringen gav i dag besked om ett ekonomiskt tillskott till hälso- och sjukvården nästa år. Det är viktigt att medlen kan användas där de gör störst nytta i varje region.

Kommuner, regioner och staten har ett gemensamt ansvar för finansieringen av vården. Regeringens besked i dag innebär en ökning av de riktade statsbidragen till hälso- och sjukvården 2024 jämfört med i år. Regionernas kostnader ökar dock ännu snabbare.

– Regeringens besked om tillskott till hälso- och sjukvården är positiva och nödvändiga, men de räcker inte. Det är också svårt att bedöma de fulla effekterna när vi inte har sett hela budgeten. När kostnaderna ökar så snabbt som de gör nu är det viktigt att staten tar ett särskilt ansvar för att regionerna ska kunna fortsätta arbetet med en tillgänglig och jämlik vård i hela landet, säger Rachel De Basso, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Regeringens besked om sektorsbidrag om 3 miljarder kronor är viktigt för att minska den statliga detaljstyrning och möjliggöra för regionerna att kunna använda de medel de får utifrån de faktiska vårdbehoven.

– Regionerna tvingas just nu till tuffa prioriteringar. Det är därför viktigt att regionerna får möjlighet att använda det här tillskottet där de kan göra största möjliga nytta utifrån varje regions behov. Det är en positiv signal från regeringen att man vill minska den statliga detaljstyrningen, säger Rachel De Basso.

Samtliga 21 regioner har sedan tidigare prognosticerat att de kommer gå med underskott nästa år, totalt med 22 miljarder kronor om inga ytterligare åtgärder vidtas och om statsbidragen ligger kvar på samma nivå som i år. Ökade pensionskostnader, som räknas upp i takt med inflationen, är den enskilt största utgiftsökningen för regionerna 2023 och 2024.

Utöver dagens besked om 2024, behöver regeringen ge besked om kommande år samt om att värdesäkra de generella statsbidragen till kommuner och regioner kommande år. Det vill säga att de räknas upp med pris- och löneökningar och samtidigt tar hänsyn till demografin.

SKR:s arbete med de ekonomiska planeringsförutsättningarna

Hämta högupplöst bild på Rachel De Basso

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Ameli Norling
Chef för sektionen för hälso- och sjukvård