Svårt bemöta hittepådata om välfärden

Det är så många saker jag vill ta upp den här veckan, så det blir ett inlägg som rymmer allt från rekordlåga födelsetal till polariserande fejkfakta.

I dagarna presenterade SCB befolkningsstatistiken för 2023. Befolkningsökningen på 0,3 procent är den lägsta på mer än 20 år. Väldigt låga födelsetal och lägre invandring gör att befolkningen 2023 endast ökade med cirka 30 000 personer jämfört med SCBs befolkningsprognos från våren 2023 då antalet invånare beräknades öka med 60 000. Statistiken visar också 3 000 färre födda barn 2023 än i vårprognosen. Det lägre barnafödandet gör att många kommuner att få minskande kullar i förskola och skola de kommande åren. Därmed minskar också behovet av personal, lokaler, med mera inom dessa områden. Det är viktigt att kommunerna ser över och eventuellt reviderar sina befolkningsprognoser, både utifrån investeringsplaner och behov av personal och lokaler, men också utifrån de beräkningar som gjorts av skatteintäkter för kommande år. Den 25 april presenterar SCB en befolkningsframskrivning.

Kommunsektorns låneskuld ökar

Kommuninvest skrev i veckan i sin blogg Välfärdsekvationen att låneskulden efter en ganska försiktig ökningstakt under början av 2023 nu ökar raskt. Från mitten av 2023 har tillväxttakten tilltagit och skulden ökar snabbare än vad den gjort på nästan tre år. Det är både Kommuninvests egen utlåning och upplåningen via marknadsprogram som bidrar till den höga ökningstakten. Även det visar hur viktigt det är att ha koll på kostnader, så väl som likviditetsflödet och investeringar.

Blogg: Välfärdsekvaktionen

Polariserad debatt om välfärden

Något som bekymrar mig är den alltmer ökande polariseringen om bilderna av välfärden. Många influencers, tankesmedjor och krönikörer använder sig inte sällan av alternativ fakta eller ”hittepådata” som blandas med fakta på ett sätt som gör det svårt att veta vad som är sant eller inte. Det kan till exempel vara så att man jämför siffror på ett sätt som är helt irrelevant för att kunna hävda att välfärdskostnaderna är för höga. Till exempel att jämföra kostnadsökningstakten för sjukvården med KPI utan att ta hänsyn till att befolkningen under 2010-talet ökat med en miljon eller att den största kostnadsandelen i vården är löner och sociala avgifter, som ju ökat i snabbare takt än KPI.

Det kan också handla om att påstå att de kommuner som slösar mest blir kompenserade för det i utjämningsystemet, eller att kommuner och regioner har jättelika överskott liggande någonstans som de inte använder bara för att de ska få nya pengar från staten. Tyvärr är dessa ”hittepådata” svåra att hantera då många tror att det som sägs stämmer. Bilden av en ineffektiv och dålig välfärd riskerar att skapa misstroende mot hela det offentliga systemet och mot demokratin.

De flesta journalister som arbetar inom de traditionella medierna är noggranna och seriösa. Jag vill slå ett slag för undersökande journalistik som verkligen försöker förklara hur saker och ting hänger ihop och även noggrant kollar fakta och stämmer av. Ett bra exempel Kristoffer Örstadius, och hans fakta-i-frågan-artiklar i DN. Till exempel den om skolan, som publicerades för någon månad sedan. Här finns en vilja att reda ut och resonera – inte polarisera.

Fakta i frågan: Satsar eller sparar politikerna på skolan, DN

Ny skatteunderlagsprognos nästa vecka

Slutligen vill jag påminna om att vi presenterar en ny skatteunderlagsprognos den 26 februari, om den och lite annat nytt inom ekonomifronten berättar vi på en sändning den 27 februari klockan 10.

Webbsändning: Ekonomiska läget och kommunala skatteunderlaget

Skatteunderlagsprognoser