Svårare än någonsin att förutse resultaten

Förra året fick kommunerna ett ekonomiskt överskott på 25 miljarder. Det låter ju häpnadsväckande stort, särskilt i perspektivet att vi hade prognostiserat ett överskott på 9 miljarder kronor. Hur kommer det sig då att resultatet blev så mycket högre än vi räknat med och vad innebär det?

Efter att resultatet presenterats för 2023 har jag fått några kommentarer om att SKR målar en för mörk bild av ekonomin i välfärden. Mitt svar på det är att vi alltid försöker göra bästa möjliga prognos och aldrig vara vare sig för positiva eller för negativa. Men ibland händer det saker som är svåra att förutse. Resultatet 2023 blev bättre i kommunerna och på sätt och vis sämre i regionerna än våra beräkningar, såväl som i deras respektive budget och prognoser under året.

Starkare skatteintäkter och bättre finansnetto

Något som gjorde att vi redan i december förstod att resultatet skulle bli mycket bättre var att vår prognos på skatteintäkterna förbättrades så mycket i slutet på året. Det skedde till följd av en positiv avräkning från 2022 och bättre sysselsättning 2023. Skälet var att arbetsgivarna under stora delar av året agerande annorlunda än normalt vid en lågkonjunktur och behöll eller till och med ökade sysselsättningen. Vår prognos byggde på att de skulle agera som de brukar. Sammantaget innebar det att skatteintäkterna i kommunerna ökade med cirka 7 miljarder mer än vi räknat med tidigare.

Dessutom blev finansnettot 5 miljarder plus i kommunerna, och 13 miljarder bättre än året innan, bland annat beroende på ett bra börsår som gav orealiserad avkastning på finansiella tillgångar (något vi inte gör någon prognos på - då vi inte gör prognos på börsen, och pengarna är ju inte heller i hamn förrän kommunerna sålt tillgångarna.) Resultatet stärktes återigen av rea- och exploateringsinkomster där förändrade redovisningsprinciper sedan några år tillbaka gör att dessa redovisas direkt som en intäkt och inte matchar utgifterna för exploateringen.

Trots de starka resultatet hade 69 kommuner underskott och den totala låneskulden ökar. Resultaten skiljer sig också stort mellan kommunerna. Något som också stärkt resultatet är att kommunerna har vidtagit åtgärder för att klara de svåra ekonomiska förutsättningarna delvis för 2023 men särskilt inför 2024, ett år där det ekonomiska utrymmet för övrigt är än mer begränsat. Enligt SKR:s prognos för 2024 får kommunerna underskott om de inte fortsätter att vidta åtgärder.

En annan faktor att ha med sig är att trots överskottet 2023 var det finansiella sparandet var negativt. Det innebär att utgifterna var över 30 miljarder högre än inkomsterna.

Fortsatt mycket tufft i regionerna

I regionerna blev resultatet negativt, - 12 miljarder, trots att skatteintäkterna blev 4 miljarder bättre än prognosen och att de orealiserade vinsterna på de finansiella tillgångarna blev 7 miljarder, något vi alltså inte gör någon prognos på. Balanskravsresultatet blev alltså -19 miljarder. Vår prognos tidigare under året var -15 miljarder.

2024 ser resultaten ut att försämras rejält, trots att regionerna nu fått information om att de får ökade statsbidrag med 6 miljarder i år.

På grund av detta genomförs nu åtgärder i alla regioner för att få ekonomin i balans. På alla sätt försöker regionerna minska sina kostnader med så lite påverkan som möjligt för patienterna. Vi vet också att kvaliteten i svensk sjukvård är väldigt bra. De medicinska resultaten tillhör de bästa i världen och även om köerna inom sjukvården växt och regionerna behöver jobba med dem, så sticker de inte ut i en internationell jämförelse. De ligger på ungefär samma nivå som jämförbara* länder. Läs gärna OECD:s rapport:

Health at a glance 2023

Konsekvenserna av det tuffa ekonomiska läget och de åtgärder som regionerna nu genomför kan dock bli att patienter kan behöva åka längre för att få en viss behandling eller att de invånare som inte har akut behov av vård kan få vänta längre. Vården ges alltid utifrån behov.

*Jämförbara länder är länder med ungefär samma levnadsstandard och demokrati.