Publicerad 29 juni 2022
Debatt

Regeringens lagförslag om brottsförebyggande arbete är ett slag i luften

Ett förebyggande arbete är avgörande för att Sverige ska komma till rätta med dagens omfattande brottslighet. Alla delar av samhället måste hjälpas åt. Men kommunerna behöver rätt verktyg, inte lagstiftning och fler statliga pekpinnar.

Regeringen presenterade nyligen förslag på ny lagstiftning som relativt detaljerat reglerar vilka steg kommunerna ska ta i sitt brottsförebyggande arbete. Alla kommuner ska ha en samordningsfunktion och se till att det finns en lägesbild och en åtgärdsplan. Dessutom föreslås kommunen bli ansvarig för lokal samverkan kring brottsförebyggande insatser.

Om lagförslaget blir verklighet innebär det inga förändringar för kommuner som har problem med otrygghet. De arbetar redan med brottsförebyggande insatser. Däremot skulle lagstiftningen kraftigt påverka kommuner som inte har omfattande trygghetsstörningar och därför inte heller lagt stora resurser på brottsförebyggande arbete.

Malmö är ett av flera exempel på kommuner som under lång tid haft stora utmaningar med otrygghet till följd av organiserad brottslighet och grova våldsbrott. I samarbete med polisen, Kriminalvården och civilsamhället arbetar Malmö stad därför med strategin Sluta skjut, som är utformad för att förebygga skjutningar och förmå personer i våldsdrivande grupperingar att upphöra med våld.

Men Sveriges 290 kommuner har helt olika förutsättningar. Det är bättre för invånarna att kommunerna fokuserar på sina särskilda utmaningar och lägger resurserna där de gör mest nytta.

Nu kommer regeringen att ålägga alla kommuner – oavsett om de har problem med brottslighet eller inte – att ha en samordningsfunktion samt att kartlägga och göra åtgärdsplaner. Regeringen vill finansiera arbetet, men resurserna som staten föreslås skjuta till är alldeles för små. Med den uträkningsmodell som regeringen föreslår skulle en kommun av Örkelljungas storlek kompenseras med cirka 16 000 kronor i månaden. Det räcker med en snabb överslagsräkning för att konstatera att finansieringen knappt täcker kostnaden för en tjänsteperson som jobbar tjugofem procent med brottsförebyggandefrågor.

För att brottsförebyggande arbete ska göra effekt krävs ett nära samarbete mellan kommunerna och polisen. När regeringen ger kommunerna ansvar för samordning är risken stor att polisen drar sig tillbaka och minskar sitt engagemang. Polismyndigheten har flyttat ifrån många mindre kommuner runt om i landet. Orter där stationen är nedsläckt och polisen återfinns i en husbil på torget mellan klockan 10 och 14 första tisdagen i månaden. För att kommunerna ska kunna göra ett bra jobb krävs att polisen är en aktiv och närvarande del av det lokala samhället.

Men det finns också positiva tecken på att olika samhällsfunktioner ökar sin närvaro i utanförskapsområden. Många kommuner väljer till exempel att placera socialförvaltningens resurser i sådana områden, ibland i samma lokaler som lokalpolisen. Statens servicecenter har också i uppdrag att öka den statliga närvaron i utanförskapsområden. Det är en viktig utveckling som det är klokt att bejaka.

För att garantera och utveckla den polisiära närvaron behöver kommunerna också ha en tät dialog med Polismyndighetens 95 lokalpolisområden. Kriminalitet tar inte hänsyn till kommungränser. Mindre kommuner behöver jobba mer ihop. Det finns många goda exempel där lokala politiker har lagt grunden för sådana lösningar.

Huvuddelen av kommunernas brottsförebyggande arbete sker i den löpande verksamheten. Av lärare och rektorer som arbetar dag in och dag ut med att skapa en trygg och lärande miljö för barn och unga. Av socialsekreterare som identifierar människor som hamnat vilse och hjälper dem att hitta tillbaka. Deras viktiga insatser i vardagen förändras inte av regeringens lagförslag.

Alla kommuner vill vara trygga och säkra, men en lagstiftning förutsätter att utmaningarna ser likadana ut i hela landet. De kommuner som har stora problem med otrygghet och brott har redan ett aktivt brottsförebyggande arbete, en fungerande organisation och samverkan med lokalpolisområdet. Kommuner som inte drabbas av brottslighet i lika stor utsträckning har däremot hittills haft möjlighet att lägga mindre resurser på brottsförebyggande insatser och istället fokusera på andra utmaningar.

Kommunerna har olika förutsättningar och brottas med olika problem. Därför måste också lösningarna få vara olika. Lagförslaget om brottsförebyggande arbete är ett slag i luften.

Carola Gunnarsson, ställföreträdande ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner

Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan den 29 juni 2022

Läs vidare

Sakkunnig

Greta Berg
Handläggare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.