Hälso- och sjukvårdens beredskap behöver finansieras

Staten behöver respektera kommuners och regioners ansvar för hälso- och sjukvården, även under kriser, samt bistå med stöd och finansiering för de extra kostnader som nya lagförslag medför.

Kommuner och regioner befinner sig i ett uppbyggnadsskede för att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är positiva till de flesta förslagen i den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap, men vill särskilt framhålla vikten av att inte frångå ansvarsprincipen. Uppbyggnaden av hälso- och sjukvårdens beredskap kräver en nära samverkan med staten men också att staten respekterar den så kallade ansvarsprincipen, att den aktör som i normala fall ansvarar för en verksamhet ska även göra det under en kris- och krigssituation.

– Det pågår arbete i kommuner och regioner med att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården. En viktig utgångspunkt är att den aktör som i normala fall ansvarar för en verksamhet även ska göra det under en kris- och krigssituation. Kommuner och regioner ska ha det fulla ansvaret för sina verksamheter vid händelse av kris eller krig och behöver bra förutsättningar från staten för att kunna säkerställa det, säger Carola Gunnarsson, ställföreträdande ordförande för SKR.

Samverkan mellan kommuner och regioner bör, vid händelse av kris eller krig, ske på frivillig basis så långt det är möjligt. Under pandemin har kommuner och regioner visat på förmågan att stötta varandra när det gäller bland annat samordning kring inköp av skyddsutrustning och läkemedel samt samordning kring personal och intensivvårdsplatser. SKR föreslår att det införs en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen där det tydligt framgår att kommuner och regioner på frivillig grund kan hjälpa varandra i kris och krig.

Utredningen föreslår att om kommuner och regioner hamnar i ett läge där de inte längre frivilligt kan hjälpa varandra vid en katastrofsituation i hälso- och sjukvården så blir de som en sista utväg skyldiga att hjälpa den som är drabbad. SKR ställer sig bakom det förslaget, men anser att det i så fall är viktigt att staten stödjer både de som ger och tar emot hjälp.

SKR anser också att regeringen behöver utreda möjligheterna att i lag ställa krav på att privata vårdgivare kan utföra vård även i kriser och krig. Vid kris eller krig behöver tillgång till vårdens samlade resurser säkerställas, oavsett huvudmannaskap.

Förslagen innebär ökade kostnader

Enligt utredningen innebär förslagen inga ökade kostnader för kommuner och regioner som kräver statlig finansiering. SKR delar inte den bedömningen och anser att regeringen behöver analysera de presenterade förslagens ekonomiska konsekvenser som grund för att tillämpa den kommunala finansieringsprincipen.

– Det är nödvändigt att stärka beredskapen i kommuner och regioner, men det kommer förstås att kosta pengar. Regeringen behöver säkerställa att nya lagar och regler också finansieras fullt ut, säger Carola Gunnarsson.

SKR:s yttrande till utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6) (PDF)

Hämta högupplöst bild på Carola Gunnarsson

Hasse Knutsson
Handläggare