Vi måste förhålla oss till demografins verklighet

De ökande vårdbehoven och den ökande belastningen på vården kan inte enbart lösas genom att rekrytera fler medarbetare. Den verkligheten måste vi förhålla oss till.

Den senaste veckan har arbetssituationen inom primärvården diskuteras i media. Det rapporteras om tung arbetsbelastning, stress och en ständig oro att inte kunna ge varje patient en god och säker vård. Belastningen på medarbetare inom primärvården, liksom andra delar av vården, är och har under lång tid varit tung.

Jag har själv, som läkare i primärvården, upplevt stressen, otillräckligheten och frustrationen. Samtidigt har jag också fått möjligheten att ge en verkligt personcentrerad, relationsbaserad vård i rollen som fast läkarkontakt, så som det är tänkt att primärvården ska fungera.

Att säkra en god tillgång till vård för alla patienter, tillgång till rätt kompetens och en bra arbetsmiljö är helt avgörande. Alla regioner arbetar för att utveckla en välfungerande primärvård utifrån de förutsättningar vi har. Goda exempel på fungerande satsningar, samverkan som ger utdelning och utveckling att bygga vidare på lyfts löpande.

Nära vård-podden

Samtidigt har jag full förståelse för att de insatser som görs inte ger genomslag i allas vardag och att det skapar frustration och önskan om ett Alexanderhugg som löser alla utmaningar. Men sjukvården lånar sig inte till enkla lösningar och för att nå målsättningen om en god och nära vård behöver vi arbeta både på kort och lång sikt – och förhålla oss till vilka vårdbehov vi ser framöver och vilken tillgång det faktiskt kommer att finnas till medarbetare med rätt kompetens.

Vi står mitt i en omfattande demografisk utmaning, mellan år 2020 och 2030 beräknas andelen personer över 80 år öka med 49 procent medan andelen personer i yrkesför ålder endast kommer att öka med 4 procent. Vi lever allt längre och vi mår, trots allt, allt bättre. Men med en åldrande befolkning och fler personer som lever länge med kroniska sjukdomar både ökar och förändras vårdbehoven.

Regionerna har i dag 6 procent av den yrkesföra befolkningen anställd och kommer, för att upprätthålla nuvarande bemanningstäthet, behöva anställa 38 procent av den tillkommande yrkesföra befolkningen. Lägger man till kommunernas omsorg blir siffran 65 procent. Ekvationen går inte ihop, de personer som kommer ut på arbetsmarknaden behövs inte bara i vård och omsorg. De behövs inom polisen, i skolan och inom många andra delar av välfärden och självklart också i andra branscher. Det är ett faktum som vi måste förhålla oss till och som måste utgöra grunden för samtalet om vårdens framtida kompetensförsörjning, annars skapar vi förväntningar som inte kommer kunna infrias.

Primärvården är navet i sjukvården

Ska vi klara den demografiska utmaningen måste vården ställas om med primärvården som nav. Nära vård får inte reduceras till ett buzzword, det är en nödvändighet som företrädare för Region Halland nyligen beskrivit väl i SvD. Det råder inga tvivel om att vi behöver fler medarbetare med rätt kompetens inom flera områden i vården. Men vården som helhet kommer inte kunna växa, bara att upprätthålla befintlig bemanningstäthet är en enorm utmaning. Primärvårdens tillväxt sker i denna demografiska kontext.

SvD debatt: ”Färre vårdplatser kan ge bättre sjukvård”

Glädjande nog ser vi ett ökat intresse för allmänmedicin med en positiv utveckling med allt fler ST-läkare i allmänmedicin. Bara mellan 2019-2021 ökade antalet ST-läkare i allmänmedicin med 11 procent och vi har redan passerat det mål Anna Nergårdh, i sin utredning God och Nära vård, satte upp för antalet ST-läkare. I Sverige har vi, i jämförelse med många andra länder i Europa, relativt många läkare och sjuksköterskor per invånare, men färre som arbetar i primärvården.

Men vi kan inte bara förlita oss till att rekrytera fler, den demografiskt kritiska situationen kräver att vi arbetar på flera fronter samtidigt. Vi måste både minska efterfrågan på vårdinsatser och samtidigt öka kapaciteten inte minst i primärvården. Det första kräver att vi jobbar mer främjande, förebyggande och proaktivt – att minimera den undvikbara slutenvården för patienter med kronisk sjukdom.

Att patientens delaktighet stärks och egenvård tillämpas när det är möjligt, att den som väntar på vård vet sitt nästa steg och inte själv behöver söka sig runt i vården. Och, inte minst för kroniskt sjuka, möjlighet till en fast vård- och läkarkontakt som bygger trygghet och minskar behovet av akuta kontakter. Ett tydligt steg i rätt riktning är att 93 procent av de som bor på särskilt boende för äldre har en namngiven fast läkare i dag, under 2022 följs utvecklingen för hela befolkningen inom ramen för överenskommelsen om God och nära vård.

Kapaciteten ökas inte genom att befintlig personal springer snabbare. Det krävs ytterligare rekrytering till primärvården, men eftersom den kommer att behöva ske på bekostnad av andra delar av vården måste den bidra till att minska behovet av specialiserad vård. Ett utvecklat teamarbete, där teamet tränar och lär tillsammans ökar kvaliteten, men det ökar också effektiviteten. South central foundation – Nuka system of care i Alaska är ett internationellt exempel med över 20 års erfarenhet som leder detta i bevis.

I SKR:s arbete med omställningen till Nära vård ser vi samma sak runt om i Sverige – ett utvecklat teamarbete förbättrar inte bara kvaliteten, det ökar också effektiviteten. Vi behöver på allvar se en omställning där regional och kommunal primärvård, kommunal omsorg och specialiserad vård arbetar gemensamt för att nyttja resurserna på bästa tänkbara sätt i hela kedjan. Direktkonsultation är ett exempel på kapacitetshöjande arbetssätt utanför de ordinarie boxarna som givit resultat både i Alaska och i Borgholm, en liten pusselbit bland många.

Ta bort och förenkla

Inom primärvården behöver vi, utöver att tillföra resurser, också säkra att de uppgifter som ska göras kan göras smidigast möjligt. I flera vittnesmål från läkare i primärvården framkommer att tid konsumeras av onödig administration, att jaga andra specialister och myndighetsföreträdare, och utföra uppgifter som lämpligare skulle kunna göras av andra.

Jag har själv gått jourer där jag som ensam läkare skulle leta rätt på och montera benstöd på britsen innan gynundersökning och städa undersökningsrum istället för att kunna ta nästa patient på tur men också fått förmånen att arbeta där organisationen varit ett väloljat lösningsorienterat maskineri för att kunna möta patienterna på bästa tänkbara sätt – det är klart att det gör skillnad både för effektiviteten och arbetsglädjen i hela gruppen.

De administrativa processerna oavsett om det handlar om intyg, dokumentation, remisser eller rapporteringen måste slimmas så mycket som möjligt. Ansvaret ligger på alla som leder och styr vård, inför varje enskilt beslut måste man fundera på vem processen är till för och om den utgör ett stöd för verksamheten eller inte. Samtidigt måste den patientnära administrationen uppvärderas – att skriva brev om provsvar, kontrollera remissvar och hantera sjukskrivningsärenden är också patientarbete. Under pandemin har Försäkringskassan gjort fler utredningar själva, vilket avlastat läkarna i primärvården, en mycket positiv utveckling.

Sist men inte minst måste vi komma ifrån att vetenskap och innovation nästan bara används för att tillföra nya utredningar och behandlingar. Den måste också användas som stöd för att sluta göra och rensa bland våra åtaganden. Vetenskapen måste också tillämpas utifrån en primärvårdskontext om primärvården ska vara det verkliga navet – något SFAM återkommande lyft fram och primärvårdsrådet inom kunskapsstyrningen arbetar hårt för säkerställa.

Regionerna tar signalerna från medarbetarna inom primärvården på allvar. Patienterna behöver tillgång till en god och säker vård, medarbetarna behöver en bra arbetsmiljö. Samtidigt måste vi, alla tillsammans, våga lyfta fram den enorma demografiska utmaningen i ljuset. Realiteten är att sjukvården som helhet inte kan fortsätta arbeta på samma sätt och vi kan inte enbart rekrytera oss ur de utmaningar vi står mitt uppe i. Med de insikterna kan vi gemensamt fortsätta att förstärka svensk hälso- och sjukvård, med primärvården som navet.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen