Funktionshinderområdet behöver också ett kompetenslyft

Levnadsvillkor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning har utvecklas på ett fantastiskt sätt de senaste åren. Nu måste vi se till att kompetensen inom LSS-verksamheterna hänger med.

Den 31 mars kommer Socialstyrelsens rapport om vilken kompetens som behövs i gruppbostäder enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Detta är en viktig rapport. Vi behöver utveckla kompetens, både hos medarbetare och chefer, inom LSS-verksamheter för barn, unga och vuxna. Samtidigt är det svårt för kommunerna att klara detta på egen hand. Och kanske extra svårt just nu.

Allt fokus på äldreomsorgen

Det senaste tiden har satsning efter satsning riktats mot äldreomsorgen. Ta till exempel Äldreomsorgslyftet – en kompetenssatsning efter överenskommelse mellan staten, SKR och Kommunal – där staten går in med 3,9 miljarder 2021. En annan satsning är den om välfärdsteknik i äldreomsorgen, också den en viktig överenskommelse mellan staten och SKR. Samtidigt lovar riksdag och regering mer pengar till äldreomsorgen. Allt detta är bra. Men vi behöver vara vaksamma så att inte funktionshinderområdet hamnar i skymundan.

LSS halkar efter socialtjänstlagen

Även på lagstiftningsområdet finns skäl att vara uppmärksam. I förslaget till ny socialtjänstlag ses LSS inte längre som socialtjänst. LSS är en fristående lag, vilket gör att de förändringar och förbättringar som föreslås i nya socialtjänstlagen inte påverkar verksamheter enligt LSS. Utredningen föreslår att en hållbar socialtjänst ska främja jämställda levnadsvillkor, utgå från ett förebyggande perspektiv, bygga på kunskap och beprövad erfarenhet och inriktas på att vara lätt tillgänglig. Det är helt rätt. Framtidens socialtjänst behöver vara kunskapsbaserad och jämställd. Men framtidens socialtjänst måste även inkludera flickor och pojkar, kvinnor och män med intellektuell funktionsnedsättning och autism. I stället riskerar LSS att halka efter, eftersom insatserna där inte har samma krav på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Både hälsa och levnadsvillkor har blivit bättre

LSS-boenden är en av de verksamheter inom socialtjänstens område som har förändrats mest de senaste 30 åren. När LSS-lagstiftningen kom 1994 var utmaningarna också andra än idag. Steget från institutioner till egna boenden och möjlighet att få leva som andra, var viktigt. Vi får heller aldrig glömma hur den här gruppen behandlades av samhället. Det är till exempel inte mer än drygt 30 år sedan personer med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt. Då blev få av dem äldre än 50 år. Nu börjar medelåldern närma sig övriga befolkningens. Sedan 1994 har medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning ökat med 35 år.

LSS-verksamheterna behöver mer kompetens

Att arbeta med personer med funktionsnedsättning är ett av de mest givande jobb man kan ha, men på många sätt svårt. Det är en målgrupp som behöver livslångt stöd och som ofta har komplexa behov. I brukarundersökningarna inom funktionshinderområdet ser vi att de flesta trivs med stödet de får av personalen, men att de inte alltid kommunicerar på ett för brukarna begripligt sätt. Här behöver vi öka personalens kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation. I en och samma gruppbostad bor också ofta personer med vitt skilda funktionsnedsättningar och behov. Därför behöver personalen god kännedom om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser.

Nu när andelen äldre med intellektuella funktionsnedsättningar växer, ökar också behovet av kunskap. Därför driver FUB i Västmanland tillsammans med SKR ett arvsfondsprojet ”Gott liv för äldre” som ser över behov och önskemål hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet kommer att lyfta fram och sprida goda exempel om boendelösningar och aktiviteter för den här målgruppen.

Dags att kommuner får mer stöd från nationell nivå

Att vi krokar arm i de här frågorna är klokt – kommunerna, SKR, intresseorganisationerna, men också myndigheter och stat. Kommunerna har redan dragit ett stort lass. Ta bara arbetet för att skapa en gemensam titulatur (stödpedagog och stödassistent) inom funktionshinderområdet. Arbetet startades av kommunerna i Göteborgsregionen och drevs vidare av Nationella kompetensrådet . Idag har i princip alla landets kommuner stödassistenter anställda. Det finns nu dessutom ett femtontal utbildningar till stödpedagog på Yrkeshögskolan och motsvarande – utbildningar som SKR och Vård- och omsorgscollege har säkerställt har ett bra och likvärdigt innehåll.

Nu behöver vi på nationell nivå göra vad vi kan för att hjälpa kommuner att ta nästa steg. Det är hög tid för några rejäla satsningar på funktionshinderområdet. Gärna med stöd från staten. Jag hoppas Socialstyrelsens rapport kan vara en katalysator för det.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen