Varför pratar ingen om bristen på både pengar och personal?

Inför det stundande valet avlöser olika politiska debatter varandra. Men när det kommer till två av de i särklass viktigaste välfärdsfrågorna, då lyser de livliga valdiskussionerna med sin frånvaro.

Vi står inför en stor utmaning med kompetensförsörjningen, på sina håll är den redan här. Samtidigt har kommunerna och regionerna bistra ekonomiska tider att vänta. Ändå har de båda frågorna förpassats till ett undanskymt hörn när valdebatterna just nu haglar tätt.

I valrörelsen utlovas det istället mer personella resurser till vården, äldreomsorgen och skolan. Oavsett partitillhörighet vill man gärna deklarera att ”fler händer” ska till. Få följdfrågor ställs kring hur det ska gå till när det redan i dag är svårt att hitta personal med rätt kompetens och än värre kommer det att bli. Svaren är ännu färre.

Inom tio år kommer andelen över 80 år ha ökat med 50 procent, medan den arbetsföra delen av befolkningen ökar med 4 procent. Ekvationen går, inte ihop. Det här gäller inte bara för välfärden – utan överallt, för de allra flesta näringar.

Fokus på fel lösningar

Nyligen pekade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, på att landets äldreomsorg har flera brister, däribland att personalen har för dåliga språkkunskaper och för låg utbildning. Samtidigt har jag bara de senaste dagarna pratat med flera kommuner som vittnar om att de knappt har hälften av sina sjuksköterskeplatser tillsatta. De har annonserat flera gånger, men får inga sökande.

Det ställs många, rätt orimliga krav från staten på kommuner och regioner att öka bemanningen och höja kompetensen. I stället för att diskutera hur problemen kan lösas pratar man om att det måste anställas folk – personer som inte finns. Bara med dagens personaltäthet skulle var tredje person av de som kommer in den arbetsföra åldern 20–66 år de närmaste tio åren, behöva välja att arbeta inom äldreomsorgen.

Vi måste i stället prata om hur vi kan bedriva en kvalitativ verksamhet, ställa om och arbeta annorlunda när arbetskraften inte kommer att räcka till. Vi behöver lägga fokus på hur vi kan behålla och kompetensutveckla den personal som vi har.

Det krävs diskussioner om hur vi kan använda civilsamhället till sällskap åt äldre, hur vi kan förebygga ohälsa och hur vi kan använda ny teknik för att äldre ska kunna leva ett oberoende liv. Och det är nödvändigt att hitta lösningar som minskar tiden som idag går åt till administration, uppföljning och dokumentation så att den kan ägnas åt välfärdens kärnuppgifter.

Ekonomiskt tuffa tider

Samhällsdebatten handlar inte heller tillräckligt mycket om hur välfärden ska finansieras de närmaste åren. I vår senaste skatteunderlagsprognos som presenterades i slutet av augusti, är det tydligt att inflationen och stigande räntor får stor påverkan på ekonomin i kommuner och regioner.

Realt sett syns en historiskt svag utveckling av skatteunderlaget. Kostnaderna för framförallt varor och tjänster kommer att stiga. Ett exempel är kollektivtrafiken, där kostnaderna för förnybar diesel har ökat med 70 procent och även kostnaderna för biogas följer prisutvecklingen. Därtill råder det brist på personal. En preliminär bedömning är att kostnaderna för kollektivtrafikbolagen ökar med cirka 20 procent nästa år.

Kostnaderna för pensioner ökar också markant till följd av inflationen och blir över 40 miljarder kronor högre 2023 än 2022 och ökar ytterligare till 2024. Det är alltså framförallt inflationen som gör att pensionerna ökar. Jag har sett att det finns de som tror att det är sektorns nya pensionsavtal som driver upp kostnaderna, men så är det inte. Det nya pensionsavtalet, som tecknades i december i fjol, står för enbart 25 procent av kostnadsökningarna och ger dessutom markant förbättrade pensionerna för välfärdens medarbetare.

Det är stora utmaningar som väntar våra kommuner och regioner kommande år. Varför pratar så få om hur vi ska möta dessa?

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen