Kommunernas kostnader för klimatförändringar är stora

Den 13 november avslutades klimatmötet i Glasgow, men det ser inte ut att ha landat i tillräckliga åtgärder för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Och oavsett hur utsläppsminskningarna går kommer klimatförändringarna innebära stora kostnader för kommunerna.

Mycket pekar på att världen kommer att få en uppvärmning över 1,5 grader, trots de överenskomna åtgärderna som världens ledare har skakat hand om på klimatmötet. Den högre temperaturen kommer att få stora allvarliga konsekvenser för vårt samhälle, som inte till fullo är dimensionerat för förändringarna. Det kräver att landets kommuner, liksom privata fastighetsägare, genomför såväl omfattande klimatanpassningar som klimatomställningar.

Och ett är säkert – det innebär stora kostnader som vi inte kan låta bli att ta. Det gör att bättre nationella beräkningar av skadekostnader behövs liksom en långsiktig strategi och klarhet i vem som ska ta de olika kostnaderna: staten, kommunen eller privata markägare.

Trots att staten genom utredningen "Vem har ansvaret?" rent juridiskt har konstaterat att det största ansvaret vilar på fastighetsägarna, så är det till stora delar kommunerna som förväntas att ta ansvaret för effekterna av det förändrade klimatet.

Utredningen Vem har ansvaret, Regeringen

Kommunernas kostnader överstiger statens bidrag

I ett pressmeddelande i september basunerade regeringen ut att man storsatsar för att stötta kommunernas klimatanpassning. Regeringen föreslog att stödet till kommunernas arbete med att förebygga jordskred och på andra sätt klimatanpassa samhället, skulle öka med 500 miljoner kronor per år under tre år. Det bygger på att kommunerna själva ska bistå med 40 procent av kostnaderna för klimatanpassningarna.

Jämfört med årets anslag på 25 miljoner kronor ses en sådan höjning både som rejäl och välbehövlig. Området hanteras dock styvmoderligt, då anslagen varierar år för år och därmed försvårar en långsiktig planering.

Det är dessutom otydligt vad anslagen kan användas till och MSB konstaterar att man behöver se över vilka åtgärder, som skulle kunna täckas av anslaget. I den budget som nu gäller, signerad Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, ligger inte något förslag om förändring av detta anslag jämfört med förslaget i budgetpropositionen. Det är dock först i mitten av december när riksdagen har antagit innehållet i de specifika utgiftsområdena, som det går att med säkerhet veta exakt hur det blir.

Oavsett utgången är både skadekostnader till följd av klimatet och de anpassningar som behövs för att inte drabbas av skador mycket omfattande.

Miljarder krävs för klimatanpassningar

Bara sommarens översvämning i Gävle beräknas kosta cirka en kvarts miljard kronor för Gävle Vatten, vilket innebär att kommunen måste gå in och stödja sitt bolag. Göteborg stad beräknar sina kostnader till 30- 40 miljarder kronor för genomförande av högvattenskydd, skyfallshantering och yttre portar. För att få till det krävs samordning både inom staden och med privata fastighetsägare. I Uddevalla beräknas klimatanpassningarna ligga på miljardbelopp och i Vellinge beräknas bara den två mil långa skyddsvall, som kommunen vill bygga för att skydda bebyggelsen mot kommande översvämningar, kosta 200 miljoner kronor.

Ytterligare exempel, som visar kostnaderna till följd av klimatförändringar, är rapporten från Svenskt Vatten som visar att investeringsbehovet i VA-sektorn har ökat från 16 till 23 miljarder kronor per år.

De största behoven beror på ett gammalt ledningsnät samtidigt som klimatförändringar och nya miljöregler ökar kraven på finansiering.

Beredning för hållbar omställning har inrättats

Det här är bara några av många exempel, som visar på de omfattande behoven av klimatanpassningar kommande åren. Och då har jag inte ens gått in på de investeringar som behövs för klimatomställning, det vill säga att minska på kommunernas påverkan på klimatet. Sammantaget vet vi att det trots allt är billigare i längden att förebygga, jämfört med att åtgärda efter att en olycka har skett. Sveriges kommuner har i många fall strategier och planer för detta, men finansieringen är en knäckfråga.

För att arbeta vidare med de viktiga frågorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR:s styrelse beslutat att inrätta en programberedning för hållbar omställning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som ska beskriva närmare hur förutsättningarna ser ut för kommuner och regioner att arbeta ännu mer med klimatanpassning och klimatomställning.

Detta anser SKR behöver göras, klimatkapitlet i Ekonomirapporten

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen