Fler komplexa analyser av stora skatteskillnader behövs

Utjämningssystemet och kommunalskatterna är onekligen i ropet. Bara sedan oktober har tre undersökningar presenterats. Trots det har svaret på skillnaderna i skattesatser ännu inte helt kunnat ringas in.

Hösten 2019 föreslog Riksrevisionen att öka omfördelningen till 10 miljarder kronor. Sedan föreslog Kommunutredningen att regeringen bland annat bör överväga ett riktat statsbidrag till högskattekommuner för att sänka skatten. Under året införs en skattereduktion för boende i glest befolkade områden. Och nu föreslår Kommuninvest att införa ett tillägg för att sänka skattesatsen i småkommuner.

Mer kvalitativa analyser behövs

Betydande skattesatsskillnader är inte önskvärda i sig, men den mest centrala frågan är vad som orsakar skillnaderna. Både Riksrevisionen och Kommuninvest har analyserat skillnaderna utifrån SKR:s nettokostnadsavvikelse (skillnaden mellan kommunernas faktiska kostnad för olika kärnverksamheter och dess behov enligt kostnadsutjämningen). Problemet med metoden är att man inte kan särskilja vad som kan bero på skillnader i förutsättningar eller vad som beror på skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.

Det vore därför önskvärt att kommande analyser i ämnet är mer kvalitativt inriktade och exempelvis även tittar på variationer i kommunernas utbud och ambitionsnivå.

Arbetstillfällen påverkar skattesatsen

En hypotes kan vara att invånarnas förväntningar på kommunen skiljer sig och ju mindre marknaden är desto större ansvar behöver kommunen ta. En indikator kan vara kommunernas och regionernas ställning på den lokala arbetsmarknaden, då den varierar kraftigt. Andelen av befolkningen som bor i kommunen och som dessutom är anställda i samma kommun eller region varierar mellan 7-39 procent (privata utförare är inte inkluderade).

Kommunens del av arbetstillfällena har också ett tydligt samband med kommunalskatten. Om en hög andel av arbetstillfällena finns i den egna kommunen eller regionen, är också skattesatserna ofta höga. Det är en av förklaringarna till hela 48 procent av skillnaderna i skattesats.

Diagram som visar kommunal skattesats kontra förvärvsarbetande i kommun/-regionsektor, nattbefolkning.

Statistik från Kolada. Prickarna representerar 290 kommuner.

Diagrammet förvärvsarbetare i kommuner (PNG)

När kommunen är den dominerande lokala aktören ökar sannolikt förväntningarna på kommunen. Besparingar och neddragningar av antalet anställda kan också försvåras, eftersom kommunens agerande får större betydelse för lokalsamhällets utveckling än i kommuner där marknaden är större.

Ett förutsägbart system är viktigt

Kommuninvest menar att ett särskilt småkommunstillägg är att föredra framför ändringar i kostnadsutjämningen eftersom en ny utredning skulle ta tid. Kommuninvest hänvisar till den norska modellen med ett liknande småkommuntillägg.

Vi förstår att många vill ha snabba förändringar och att justeringar i utjämningssystemen borde kunna gå snabbare. Styrkan med utjämningen är dock att ställa olika behov och önskemål mot varandra för att få en mer mångsidig belysning av de skiftande förutsättningarna. Det kan tilläggas att Norge även har separata bidrag till Sydnorge, Nord-Norge, storstäder och regioncenter. Vi måste också kunna ha ett system som är stabilt och förutsägbart över tid. Risken med olika bidrag vid sidan om är att de blir tillfälliga och inte är kopplade till de enskilda kommunernas behov.

Det är slutligen också värt att notera att det är regionerna – och inte kommunerna - som har stått för den största delen av skattehöjningen under 2000-talet. Trots det finns många rapporter om kommunala skillnader, men väldigt få som analyserar regionernas situation. Det finns helt klart många outforskade centrala områden för att förklara skatteskillnader både i kommuner och regioner.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen