Publicerad 3 januari 2024

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar för gravida vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • Vilka ersättningar gäller för gravida arbetstagare som inte får arbeta? (Uppdaterad: 21 december 2022)

    En gravid arbetstagare som förbjudits att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen kan ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. Graviditetspenning kan utbetalas helt eller delvis, utifrån två olika förutsättningar:

    • Om arbetet är fysiskt ansträngande lämnas ersättning med graviditetspenning tidigast från och med den 60e dagen före den beräknade förlossningen.
    • Om arbetet innebär risker i arbetsmiljön lämnas ersättning från och med förbudet att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen. Här inräknas då risk för smitta vilket inkluderar covid-19.

    Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till graviditetspenning i varje enskilt ärende, och i detta kan de välja att ta kontakt med arbetsgivaren med syfte att säkerställa att möjlighet till andra åtgärder har värderats och uttömts innan förbud skett.

    Gravid arbetstagare som fått förbud att arbeta enligt arbetsmiljölagen anses inte kunna stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Avstängning enligt AB § 10 mom. 4 är inte heller möjlig att använda i situationen (även om själva ordet avstängning förekommer i sammanhanget på Försäkringskassans hemsida).

    Tidigast från graviditetsvecka 32 kan den gravida ta ut föräldrapenning.

  • Varför ska arbetsgivaren ta särskild hänsyn till att en arbetstagare är gravid? (Uppdaterad: 3 januari 2024)

    Det är frivilligt för en gravid arbetstagare att informera sin arbetsgivare om graviditeten. Arbetsgivaren ska dock överväga att vidta förebyggande åtgärder så snart de får kännedom om att en arbetstagare är gravid.

    Det beror på att:

    • Gravida utgör ur ett arbetsmiljöperspektiv en särskilt skyddsvärd kategori arbetstagare (se bl.a. AFS 2007:5).
    • Gravida som är ovaccinerade tillhör riskgrupp efter vecka 12. Forskning visar att gravida som inte är vaccinerade löper ökad risk att bli allvarligt sjuka i covid-19, vilket i sin tur ökar risken för att föda för tidigt.
    • Enligt Folkhälsomyndigheten bör gravida med andra riskfaktorer, såsom fetma, diabetes eller högt blocktryck vara särskilt försiktiga.
  • Vad ska arbetsgivaren göra vid kännedom om att en arbetstagare är gravid? (Uppdaterad: 3 januari 2024)

    Enligt Arbetsmiljöverkets information får gravida arbetstagare inom vård och omsorg, även från och med graviditetsvecka 20, arbeta med patienter eller omvårdnadstagare, som är misstänkt eller konstaterat smittade med covid-19, om inte den individuella riskbedömningen visar annat. Detta gäller gravida arbetstagare som är vaccinerade. Med ”misstänkt eller konstaterad covid-19” avses patienter eller brukare med misstänkt eller konstaterad covid-19.

    Med utgångspunkt i en individuell riskbedömning avgörs risker för en gravid arbetstagare i den aktuella verksamheten. Utifrån riskbedömningen ska arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att den gravida ska kunna arbeta. Med hänsyn till den ökade risken för allvarlig sjukdom är det, i det fallet den gravida är ovaccinerad, lämpligt att göra en ny riskbedömning inför graviditetsvecka 12. Enligt Folkhälsomyndigheten har personer som tagit en dos vaccin eller haft verifierad covid-efter den 1 augusti 2023 ett gott skydd mot allvarlig sjukdom.

    Om det inte går att undanröja risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Arbetstagaren ska då förbjudas att arbeta (se § 7 AFS 2007:5), vilket sker utifrån arbetsmiljölagens regler.

  • Spelar det någon roll om en gravid arbetstagare är vaccinerad eller inte? (Uppdaterad: 22 januari 2024)

    På grund av en risk för allvarlig sjukdom, särskilt i den senare delen av graviditeten, räknas gravida som en riskgrupp. Gravida rekommenderas därför vaccination om graviditetens senare halva sammanfaller med tiden då spridningen av SARS-CoV-2 är hög i Sverige. När det gäller kostnaden för vaccination är det arbetsgivarens ansvar att erbjuda kostnadsfri vaccination om arbetstagaren är utsatt för arbetsmoment som innebär smittrisker, se föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4).

    För de gravida som passerat vecka 20, kan det vara mer angeläget att vaccineras med befintligt vaccin än att vänta på att ett uppdaterat vaccin finns tillgängligt.

    • Gravida som är vaccinerade innan graviditeten rekommenderas, oavsett tidigare antal påfyllnadsdoser, en ytterligare dos om mer än sex månader förflutit efter senaste dos.
    • Gravida som aldrig tidigare vaccinerat sig mot covid-19 rekommenderas att ta en dos under graviditeten.

    Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vaccination mot covid-19 görs efter graviditetsvecka 12. Om det finns medicinska skäl för att göra en annan bedömning, kan tidig vaccination mot covid-19 ändå bedömas vara lämplig, till exempel om den som är gravid har någon ytterligare riskfaktor såsom diabetes eller högt blodtryck.

    En person som är gravid och vaccinerad mot covid-19 har ett lika gott skydd mot sjukdomen som den övriga befolkningen som blivit vaccinerad.

    Föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4), Arbetsmiljöverket

  • Hur görs den individuella riskbedömningen för en gravid arbetstagare? (Uppdaterad: 3 januari 2024)

    Riskbedömningen bör innehålla en helhetsbedömning avseende risk för svår sjukdom (här får vaccination betydelse) men också risken för exponering av virus (se AFS 2007:5, ändrad genom 2018:7). Bedömningen ska ske i samråd med den gravida.

    Tillfälliga åtgärder kring den gravidas arbetsmiljö kan behöva vidtas för att undvika risker även under tiden som riskbedömning och utvärdering av insatser pågår.

    När det gäller risken för exponering ska arbetsgivaren:

    • Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för viruset.
    • Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering. Detta kan variera beroende på om de personer den gravida har social kontakt med i sitt arbete kan förväntas vara vaccinerade. I bedömningen kan hänsyn även tas till om den gravida är vaccinerad.
    • Avgöra vilka åtgärder som måste vidtas i samverkan med arbetstagaren. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.

    Om det inte är möjligt att undanröja eller minimera riskerna inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att erbjuda kvinnan andra arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta hemifrån. Eventuell omplacering inom ramen för detta arbete sker utifrån föräldraledighets- och arbetsmiljölagen och ska inte sammanblandas med 7 § anställningsskyddslagen.

  • När ska arbetsgivaren besluta om förbud att arbeta för den gravida? (Uppdaterad: 21 december 2022)

    Om arbetsgivaren kommer fram till att det inte går att undanröja risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Arbetsgivaren ska då förbjuda den gravida att arbeta. Detta förutsätter alltså att arbetsgivaren genomfört en riskbedömning enligt AFS 2007:5 och där uttömt alla alternativ, inklusive arbete i hemmet.

    Förbud för en gravid arbetstagare att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön görs med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen och AFS 2007:5. Det ska inte sammanblandas med avstängning enligt kollektivavtal.

    Vid förbud måste arbetsgivaren dokumentera skälen till varför risker inte kan undanröjas eller varför arbetstagaren inte kan få andra arbetsuppgifter.

  • Vilka ersättningar gäller för gravida arbetstagare som inte får arbeta? (Uppdaterad: 21 december 2022)

    En gravid arbetstagare som förbjudits att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen kan ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. Graviditetspenning kan utbetalas helt eller delvis, utifrån två olika förutsättningar:

    • Om arbetet är fysiskt ansträngande lämnas ersättning med graviditetspenning tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade förlossningen.
    • Om arbetet innebär risker i arbetsmiljön lämnas ersättning från och med förbudet att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen. Här inräknas då risk för smitta vilket inkluderar covid-19.

    Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till graviditetspenning i varje enskilt ärende, och i detta kan de välja att ta kontakt med arbetsgivaren med syfte att säkerställa att möjlighet till andra åtgärder har värderats och uttömts innan förbud skett.

    Gravid arbetstagare som fått förbud att arbeta enligt arbetsmiljölagen anses inte kunna stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Avstängning enligt AB § 10 mom. 4 är inte heller möjlig att använda i situationen (även om själva ordet avstängning förekommer i sammanhanget på Försäkringskassans hemsida).

    Tidigast från graviditetsvecka 32 kan den gravida ta ut föräldrapenning.

    Om den gravida inte får graviditetspenning kan arbetsgivaren välja att stötta arbetstagaren i kontakten med Försäkringskassan för att ta reda på orsaken. Om exempelvis beslutet beror på att en uppdaterad riskbedömning krävs för en skolas lovperiod, kan arbetsgivaren välja att göra en sådan för just denna period. Ett nytt utlåtande kan sedan inlämnas till Försäkringskassan av arbetsgivaren (på samma blankett som tidigare). Arbetsgivaren kan ibland även bistå den gravida med mer information om hur man bedömt exponering för smitta till Försäkringskassan. Notera att kontakten med Försäkringskassan gällande ovanstående alltid sker i överenskommelse med den gravida.

Informationsansvarig

  • Gunnar Sundqvist
    Utredare

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kontaktar dig normalt per telefon samma eller efterföljande dag som frågan skickas in, om vi inte bedömer att frågan kan besvaras per e-post. Det är viktigt att du som frågeställare finns tillgänglig för telefonsamtal under samma tidsperiod. Vi gör minst tre kontaktförsök, men om kontakt ändå inte kan upprättas avslutas ärendet. Du är då välkommen att skicka in ärendet på nytt.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.





Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef * (obligatorisk)
Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.