Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa

Programområdets ansvar berör de flesta andra programområden. Strategin är därför att samarbeta brett och prioritera egna insatser som är specifika för barn och ungdomar, samt att ständigt bevaka barnperspektivet.

Uppdrag

Generellt uppdrag för nationella programområden

Insatsområden

Barnhälsovård

Barnhälsovården i Sverige ska kunna erbjuda barn i ålder 0–6 år och deras vårdnadshavare en god och jämlik barnhälsovård oavsett var i landet de bor. En nationell arbetsgrupp ska bidra i utvecklingen och implementering av kunskapsstöd och användningen av kvalitetsregister för barnhälsovård.

Insatsområde barnhälsovård

Digitala vårdmöten för barn och ungdomar

Det finns en oro för att barns och ungdomars integritet och delaktighet i vården minskar när användning av digitala vårdmöten ökar. Många verksamheter söker råd och saknar stöd för hur de ska garantera kvalitet, integritet och delaktighet i de digitala mötena.

Insatsområde digitala vårdmöten för barn och ungdomar

Långvarig smärta hos barn och ungdomar

Ett nationellt vårdprogram för långvarig smärta hos barn och ungdomar är framtaget.

Insatsområde långvarig smärta hos barn och ungdomar

Obesitas hos barn och ungdomar

Barnobesitas (fetma hos barn) innebär ökad risk för obesitas i vuxen ålder och förtida död. Andelen svenska skolbarn i åldrarna 11–15 år med obesitas har mer än fördubblats sedan 1990. En nationell arbetsgrupp har tagit fram ett nationellt vårdprogram för obesitas hos barn och ungdomar.

Insatsområde obesitas hos barn och ungdomar

Migrän

Programområdet medverkar i arbetet med behandlingsrekommendationer för migrän som drivs av nationellt programområdet nervsystemets sjukdomar.

Insatsområde migrän

Samvård och obruten initial hud-mot-hudkontakt

I Socialstyrelsens nya kunskapsstöd ”Graviditet, förlossning och tiden efter” lyfts vikten av samvård och en obruten initial hud-mot-hudkontakt efter födseln.

Insatsområde samvård och obruten initial hud-mot-hudkontakt

Språkstörning hos barn och ungdomar

Språkstörning är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn. Fem–åtta procent av barnen i förskoleålder har en språkstörning, ibland i kombination med någon annan funktionsnedsättning.

Insatsområde språkstörning hos barn och ungdomar

Traumatisk hjärnskada

Nationellt programområde rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin har huvudansvar för insatsen. Arbetet sker i samverkan med nationellt programområde akut vård, barns och ungdomars hälsa, nervsystemets sjukdomar samt nationellt primärvårdsråd.

Insatsområde traumatisk hjärnskada

Kunskapsstöd

De kunskapsstöd som programområdet har tagit fram hittar du via länken nedan.

Kunskapsstöd barns och ungdomars hälsa

Arbetsgrupp kunskapsstöd

En nationell arbetsgrupp har i uppdrag att samordna programområdets arbete med kunskapsstöd.

• Kontaktperson: samma som för programområdet, se under rubriken Ledamöter och kontakt
  
• Ordförande: Vakant

Aktuellt

Under 2022 startar programområdet ett nytt insatsområde kring digitala vårdmöten. Syftet är att bidra till att digitala vårdmöten uppfyller barns, ungdomars och vårdnadshavares krav och behov.

Ledamöter och kontakt

Värdskap

Sydöstra sjukvårdsregionen

Kontaktperson och processledare

Martina Larsson, utvecklingsledare kommunalutveckling Jönköping, Sydöstra sjukvårdsregionen

martina.s.larsson@rjl.se

Ordförande

Katarina Hanséus, Barnhjärtcentrum, Barn- och Ungdomskirurgi, Skånes universitetssjukhus Lund, Södra sjukvårdsregionen

Ledamöter

Region

• Urban Tiren, barnkliniken Östersunds sjukhus, Norra sjukvårdsregionen
• Sofia Arwehed, överläkare barnmedicin och neonatologi, Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska Barnsjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige
• Svante Norgren, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Niklas Segerdahl, barn- och ungdomsmedicin, Södra Älvsborgs Sjukhus, Västra sjukvårdsregionen
  
• Simon Rundquist, specialistläkare barnnefrologi och metabola sjukdomar, Barnkliniken i Jönköping, Sydöstra sjukvårdsregionen

Kommun

• Kerstin Birgersson, elevhälsoenheten, Jönköpings kommun
• Caroline Strand, socialchef, Vadstena kommun

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister finansieras via en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och staten. Inom barns och ungdomars hälsa finns dessa nationella kvalitetsregister:

• Barnobesitasregistret i Sverige (BORIS)
• Svenskt barnnjurregistret
• Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ)
  
• Uppföljningsprogram för barn med CP (CPUP)
  

Till nationella kvalitetsregister inom barns och ungdomars hälsa

Övriga kvalitetsregister

• Svenska barnhälsovårdsregistret (BHVQ)
• Svenska Barnepilepsiregistret (BEPQ)
• Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats (EMQ)