Publicerad 18 januari 2022

Frågor och svar om vårdförlopp

Svar på vanliga frågor om vårdförlopp.

  • Vad är ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp?

    Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp innebär att en patient ska få behandling och vård utifrån aktuellt och bästa tillgängliga kunskap oavsett bostadsort och bakgrund. Syftet är att patienter ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad process utan onödiga väntetider i samband med utredning och behandling. På så sätt ska patienternas livskvalitet och nöjdhet med vården förbättras och bli mer jämlik och jämställd.

  • Varför tas det fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp?

    Regeringen och SKR har ingått en överenskommelse om att bidra till en mer jämlik, säker och effektiv sjukvård av hög kvalitet i hela Sverige. Arbetet påbörjades 2019. En ny överenskommelse har ingåtts för 2022.

  • När införs vårdförloppen?

    I dag finns ett tjugotal godkända personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Arbetet med införande i vården pågår, men regionerna bestämmer takten. Ytterligare vårdförlopp är under framtagande.

    Godkända vårdförlopp publiceras tillsammans med andra kunskapsstöd på regionernas gemensamma system för kunskapsstöd.

    Nationellt kliniskt kunskapsstöd

  • Är det nya vårdförlopp på gång?

    Ja, nya vårdförlopp tas fram löpande. De nationella programområdena, som är ansvariga för olika sjukdomsområden, ansöker om att få ta fram vårdförlopp. Beslut om nya vårdförlopp fattas sedan av styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning.

    Påbörjade vårdförlopp

  • Hur ser processen för framtagandet ut?

    Processen inleds med att det går ut en förfrågan till alla nationella programområden (NPO) i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Ett NPO består av experter inom ett visst sjukdoms- eller vårdområde. De får då anmäla sitt intresse för att ta fram vårdförlopp. De utser i sin tur en Nationell arbetsgrupp (NAG) med bred representativitet, som får i uppdrag att arbetar fram vårdförloppet. De framtagna vårdförloppet går sedan ut på remiss, där både företrädare för patienter och profession har möjlighet att lämna synpunkter. När ett vårdförlopp är godkänt kommer införandet i vård och omsorg att påbörjas i regionerna.

  • Vilka förutsättningar behövs för att ta fram vårdförloppen?

    De personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen ska utgå ifrån tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd, till exempel kunskapsstöd från myndigheter, och därmed baseras på bästa tillgängliga kunskap om vård och behandling. Om det finns nationella riktlinjer från Socialstyrelsen på det aktuella området så bör de vara styrande. Det innebär att vårdförloppen bör följa nationella riktlinjer i den mån det går. Det är viktigt att riktlinjer och andra kunskapsunderlag samt personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp är samstämmiga.

  • Vad är det för skillnad på ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp och ett standardiserat vårdförlopp?

    De personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen omfattar en del av eller en hel vårdkedja, inklusive utredning, uppföljning och rehabilitering. Oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig, nyinsjuknad eller har haft sin sjukdom under längre tid, ska patienten kunna utredas, behandlas och följas upp. De standardiserade vårdförloppen finns inom cancerområdet och omfattar förloppet från misstanke om cancersjukdom till första behandling. De standardiserade vårdförloppen inom cancerområdet fokuserar på att korta väntetider och göra processen mer jämlik.

  • Vem ansvarar för att vårdförloppen tas fram?

    Arbetet sker inom ramarna för de nationella programområdena i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, och förankras i regionerna. Beslut om att godkänna personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp fattas av styrgruppen för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. SKR har en samordnande roll.

  • Hur kommer vårdförloppen att följas upp?

    Vårdförloppen kommer att följas upp och utvärderas utifrån olika kriterier och indikatorer. Det ska framgå av varje vårdförlopp hur uppföljning ska ske. Det kommer också att ske ett förbättringsarbete för att uppdatera och utveckla vårdförloppen.

  • Var finns vårdförloppen publicerade?

    Vårdförloppen finns tillgängliga på Nationellt kliniskt kunskapsstöds webbplats samt i regionernas egna system.

    Vårdförlopp på Nationellt kliniskt kunskapsstöds webbplats

  • Hur finansieras de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen?

    • För 2022 fördelas totalt 172 500 000 kronor till regionerna.
    • 60 000 000 kronor går till att utveckla och ta fram nya personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Dessa medel fördelas med lika till de sex samverkansregionerna.
    • Resterande 112 500 000 kronor ska gå till att genomföra och förbereda verksamheterna i regionerna och för att införa de godkända vårdförloppen under 2022. Dessa medel fördelas till regionerna baserat på befolkningsunderlag.
    • SKR tilldelas 17 500 000 kronor (inklusive moms) för att koordinera och stödja det nationella gemensamma arbetet med att ta fram vårdförloppen. I detta ingår att stödja utvecklingen av vårdförloppen och uppföljningen av dessa samt ett utvecklat samarbete med myndigheter så som Socialstyrelsen och andra relevanta aktörer.
  • Hur ska arbetet med vårdförloppen rapporteras?

    SKR ska lämna en skriftlig delrapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) i september 2022, där det ska framgå vilka vårdförlopp som är under framtagande, godkända samt planeras att införas 2023. SKR ska också lämna en verksamhetsrapport till Socialdepartementet senast i mars 2023. I verksamhetsrapporten ska SKR redogöra för den samlade verksamhet som bedrivits under 2022 med stöd av bidraget.

  • Vad är patientkontrakt och hur kommer det in i arbetet med vårdförlopp?

    Patientkontrakt är en viktig del i vårdförloppen. Patientkontrakt är en överenskommelse med patienten som innebär att en gemensam plan tas fram mellan patienten och dess samtliga vårdkontakter om vem som ska göra vad, hur och när och vem som är patientens fasta vårdkontakt. Det bidrar till att ansvaret för vården blir tydligt för både patient och vårdgivare.

Kontakta oss

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård